Mitt element
Pia brukar säga att mitt element är rörelse. Tog Swedken taxi till Railway Golf Club mitt i centrala Nairobi där jag gjorde mina första 18 hål i Kenya. Järnvägen, som man baxar sig över med hjälp av sin caddie ett antal gånger under sin runda går bara runt nästa hörn rätt genom tidigare nämnda slumområdet Kibera med 1 miljon människor. Brutala kontraster!
Tillbaka till golfen. Mina tre första slag på tre år hade inte ens Tiger Woods gjort bättre. Par 5 och efter tre slag ligger jag mitt på green. Men verkligheten hann ifatt mig redan där. Treputtade. Golf är inte en förlåtande sport över 18 hål. Njöt dock i fulla drag.
Svenska ambassaden i Nairobi, med förstärkning från svenska skolan, utmanade danska ambassaden i en viktig uppladdningsmatch inför lördagskvällens landskamp på Parken i Köpenhamn. Lars Lagerbäck skulle kollat in oss. Vi tog danskarna i förlängningen.
Chanslös dansk-kenyan
De båda lagen med supportrar samlades på kvällen på Psys bar i Westlands, ett nöjeskvarter, för att reda ut alla oförrätter, felaktiga domslut, komma med bortförklaringar, se matchen och förhoppningsvis förbrödras.
För ung för att komma in på baren
Som tur var hann vi därifrån innan Danmark gjorde mål eftersom matchen, trots personliga löften från barägaren, faktiskt inte gick att få in. Vi räddade oss hem till andra halvlek som vi fick lyssna till på sportradion. Tror faktiskt att Lasse Grankvists svada var bättre underhållnng än vad matchen verkade bjuda på live.
Söndagen kyrkbesök inleddes med de minsta barnens årliga framträdande på mötet. Helt oslagbart precis som hemma. Barnen turades om att framföra små tankar, sjöng och fnittrade. Hur sött som helst att se barnen turas om som kördirigent där många av dem sjöng första raden a capella för att ge "kören" hjälp på vägen.
Kyrkan i Riruta...
...och grannfastigheteh, en fotostudio som erbjuder alla tjänster inom området, såsom bröllops- och begravningsfoton.
Slut för denna gång!
Ni där hemma som läser om oss och skriver någon rad i retur - det betyder mycket!
Du som aldrig skrivit något tillbaka än - bara en rad från dig, vilket gör att vi vet att du läser, är barnsligt inspirerande och uppskattat.
jag läser och njuter!
ser bra ut på fotona pappa, låg tyngdpunkt. syns på lång väg att du kommer tunnla gerrard, dribbla vidare fram till mål och avsluta med ett stenhårt skott upp i krysset. typiskt gött!
börjar gå vidare i mitt liv, sen traumat i lördags. inte ok.
puss&kramen från lovi
Hej!
Jag hamnade här av en slump då jag googlade på nairobi+blogg. Jag läser er blogg ganska ofta och blir avundsjuk:)
Men kommentera är jag tyvärr dålig på...
hur många slag över par blev det? vi kan ju köra ett handikappsystem där du får lika många extra slag som din ålder nästa gång vi spelar.
Kära Olle och Pia! Fantastiskt kul att välkomnas in i ert äventyr. Jag blir sjukt inspirerad. All heder åt er för ert val att åka! Modigt, ja visst, helt rätt, oh yes!
Jag är färdigt med plugget innan året är slut och hoppas numera på att få ett jobb. Lill-Lovisa växer så det knakar.
Kramar!
nu är jag uppdaterad på allt. toppenkul. jag längtar tillbaka till vår egen resa. men får njuta av er istället.
johanna
Hej!
Har äntligen hittat dig nu på nätet Olle. Förstår att du tagit sportandet med dig på allvar.
Har bara läst en bråkdel av vad du skrivit men jag ska försöka kolla upp dig då och då.
Ulla
Hej Olle & Pia!
Fick vänförfrågan på Facebook vilket länkade mig in till er blogg. Kul och intressant att följa era spännande och ovanliga erfarenheter och möten. Starkt att ni tog steget!
Mari
Vilken ambitionsnivå ni har!!! Snygga bilder också - imponerande!
Har läst baklänges så jag har aug o sept kvar - skall bli kul. (Mycket bättre än att spela fem i rad för att fördröja det oundvikliga rättandet.)
Här är det GRYMT kallt, även om termometern bara säger -9 så känns det som -15. Ingen tid att förspilla på att stå och snacka med folk ute alltså. Det kanske ligger något i det där med att varma länder ger hjärtligare kulturer...
Vad betyder den lilla rutan med "kom ihåg mig?" vid namnet i kommentarrutan? Om ni inte kommer ihåg mig så hoppas jag att ni är artiga nog att inte tala om det för mig!
Kramar
Kristina
alltså tårar rinner längs mina kinder! vilken fantastisk resa ni får vara med om...önskar att jag fick vara med!!!! massa kärlek
Fastnade i ert fantastiska berättande och bestämde mig till slut att nu var det dags att höra av mig.
Så avundsjuk man kan bli, önskar jag hade modet att göra det samma och bara åka.
Ni är bar så grymt bra, tack att ni delar med er av er fantastiska resa
Stor kram på er båda
Hillevi
